Nacho Prima o Susa

Idag tränade vi vovvarna i ett klassiskt råkallt dimgrått novemberväder. Lystra och Prima fick vara ute tillsammans och vi turades om att träna och kasta åt vovvarna. Susa fick vara med som passiv hund när Maria tränade Tassa vilket hon skötte alldeles utmärkt.

Min träning blev väl sisådär måste jag säga. Just därför har jag behov av att skriva ner det hör för att påminna mig om några saker som är viktiga i vår träning.

Dels fick jag bekräftat att jag bör träna mer markeringar på äng/fält. Prima har svårt att hitta nedslagsplatsen på äng där det inte finns tydliga referenspunkter. Vi gjorde en övning som handlade om figgens plats i förhållande till nedslagplats. Hunden fick 4 markeringar på samma plats. Figgen bytte plats vid varje kast, stod till höger om nedslagsplats, till vänster, bakom o framför. Prima blev säkrare o säkrare på platsen och verkade inte ett dugg påverkad av hur figgarna stod medan de andra hundarna var bäst på första markeringen o sedan påverkades lite av att figgen bytte plats. Intressant!
Prima har i alla fall mycket svårare att markera på äng än i skog, så jag bör träna mer markering på äng.

När vi tränade dirigering blev upplägget helknasigt. Lystra har ju alltid var mycket mer ranghög än Prima. De har haft svårt att leka ihop då Lystra alltid vill dänga ner Prima i backen. Jag gjorde en övning där jag hade tänkt dirigera Prima åt såväl höger vänster o fortsatt ut. Då vi bara hade två "pinnar" så fick Louise o Maria också agera referenspunkt och de hade med sina vovvar. Prima gjorde fina stopp på stoppsignal, klarade höger mot pinne och vänster mot Maria o Tassa bra, men kunde inte ta sig ut till Louise. Jag förstod ingenting. Gjorde det enklare o enklare och tillslut så lätt att Prima inte skulle kunna missuppfatta mig. Men istället för att springa ut mot Lousie o Lystra så ställde sig Prima och luktade på en fläck. Då förstod jag att något var fel. Sånt gör inte Prima när vi tränar jakt. Jag avbröt således och började fundera. Prima är bra på "ut", så varför gick det  inte. Så fick jag en tanke. Kan det bero på Lystra? Frågade Louise som berättat att Lystra skällt till när Prima hämtade någon av de första dummisarna. För att ta reda på om detta var orsaken gjorde vi en övning där alla tre ställde upp med vovvarna vid sidan och så kastade vi dummys till varandra. En hund fick apportera, de övriga vara passiva. När Prima skulle springa mot Lystra för att apportera dummy avtog farten den sista biten och innan hon grep tittade hon på Lystra. När Prima sprang mot Maria o Tassa sprang hon lika fort hela tiden och grep direkt, tillsynes oberörd.

Ja, så är det alltså. Prima har svårigheter att springa till sin syster och apportera dummys. Värt att tänka på i den fortsatta träningen. När Louise kastade hamnade ju dummyn en bit ifrån Lystra och då apporterade ju ändå Prima även om man såg att hon var lite vaksam - beredd på att Lystra skulle ha åsikter om detta. Men att springa på dirigering rakt mot syrran gick helt enkelt itne. Då vet jag det! Får ha med mig fler pinnar vid nästa dirigeringsträning istället.