05 november 2012

Lilla rädda Susa...
Ja ibland glömmer jag bort hur oerhört rädd hon är i grunden eftersom hon oftast klarar sig såpass bra till vardags. Men vissa stunder blir det mer påtagligt. I morse fick jag för mig att vi skulle använda frukosten till att träna inkallning med ställande. Susa följer glatt med ut - hon älskar ju både träning och frukost så svansen viftar och humöret är på topp. Jag ställer ner matskålen under en buske och ska precis ställa upp då en dam med barn och barnvagn uppenbarar sig på en väg ca 20 meter bort. Susa stelnar till, svansen kroknar och det goda humöret är som bortblåst. Istället infinner sig en misstänksam och kontrollerande hållning. Jag försöker få kontakt med henne men inser fort att det inte kommer förändra hennes inställning. Hon äter maten jag stoppar i munnen på henne men tuggar inte - sväljer per automatik och vägrar släppa fienden med blicken. Jag fryser. Hade inte alls tänkt stå stilla och vänta på att få träna, men jag har bara två val. Antingen avbryta övningen eller vänta tills Susa samlat sig. Jag bestämmer mig för att vänta. Sätter mig på huk och pillar lite med maten vilket vanligen brukar resultera i att Susa klistrar fast mig med blicken medan dreglet rinner nerför mungiporna. Susa kan för tillfället inte tänka på mat - måste fixera fienden och ta ställning till fight, fly or freeze. Hon väljer freeze ända tills damen med barnet passerat utom synhåll. Då kommer hon till mig och sätter sig, tittar lite på godiset men känns splittrad. Hon kan fortfarande höra fienden prata med varandra. När de inte längre hörs skakar hon av sig den hemska upplevelsen, tittar på mig med mörka vackra förväntansfulla ögon, trampar lite med framtassarna och viskar;
- Kom igen matte. Vad väntar vi på! Herregud, kom igen då, vi har väl inte hela dagen på oss. Jag är skithungrig....
- Ja okey då, min sköra prinsessa. Vi provar väl då! Vill du träna?
- Ja, vad tror du? ropar hon glatt medan svansen viftar allt snabbare.
- Hmm, ja då provar vi då.
Men härlig attityd, fart och underbar precision visar Susa därefter hur en riktigt snygg inkallning med ställande ska se ut...precis som om ingenting hänt - som om allt är precis som vanligt.
Sånt är livet!